H A N N A H F O R E V E R

.. att lukten var ren inbillning från min sida.
Eller så har den mirakulöst försvunnit.
Oavsett så; tur det!
Jag har en tenta att plugga till så jag har inte tid med att oroa mig för att mitt kök ska försvinna. 

Det luktar konstigt i vårt kök. Det är ingen kraftig lukt. Det är liksom inte sopor som stinker, eller ett avlopp som inte har blivit rensat, utan det är något annat. Jag kan inte riktigt sätta fingret på vad det är, men det luktar typ som trä, fast mycket starkare och äckligare? En svag, men väldigt distinkt lukt som både förbryllar och äcklar mig.
Jag upptäckte det igår när jag hade diskat och fick, efter att ha hört ett ännu konstigare ljud som antingen var vatten som droppade eller något som krafsade, för mig att det är antingen..

- .. en vattenläcka i rören som sakta sprider sig och kommer göra att hela vårt kök, med det fina vita trägolvet och de gamla köksluckorna, sakta kommer att murkna undan framför mina ögon för att vår fastighetsvärd inte kommer hit och tar hand om det och inte kan fixa det för att den har funnits där för länge.

Eller..

- .. en väldigt stor, fet, äcklig råtta som kommer att döda mig och "krypa upp i min säng" enligt Emma. Ja, jag medger att det här är till och med ännu mer otroligt än att hela köket kommer att murkna bort under den kommande natten.

Oavsett så vågar jag inte använda kranen. Har inte gjort det sedan igår eftermiddag. Åt musli till middag igår för att slippa använda kranen till någon form av matlagning eller diskning. Ja, jag vet. Lite överdrivet kanske med tanke på att vi faktiskt har en vask i badrummet också, men det är ju så omständigt att gå in där bara för att hämta lite vatten.
Christian kommer hem imorgon, så då får han kolla lite noggrannare på det hela och förhoppningsvis så visar det sig att jag bara har inbillat mig alltihop som vanligt och att det inte är någon fara.

Lyckligtvis så var jag hembjuden till min syster idag så jag slapp oroa mig över middagsproblemet. Jag älskar att vara hemma hos min syster. Verkligen älskar det. Allt är så rent, prydligt och välplanerat och oavsett vad man får till middag så är det alltid gott. Jag kan inte minnas att jag någonsin har ätit ens något halväckligt hemma hos henne (om man inte räknar all den broccolin som hon tvingade i mig när jag var liten och ännu inte var så förtjust i grönsaker).
Idag hade hon inte bara stått och handskalat ett kilo räkor till en sallad när jag kom dit, utan istället för att bara blanda ihop allt i en stor skål så fick vi alla varsin egen tallrik såhär fint:

Och jag fick dessutom en helt egen skål med crème fraîche med vitlök. För mig som älskar allt som har med crème fraîche och vitlök att göra så känns det nästan som en dröm. På riktigt.

En annan, lite mer okej, dröm som jag har är att folk en dag ska kunna se på mitt hem så som jag ser på min storasysters: ett välorganiserat ställe där maten alltid är god oavsett vad den består av, där man alltid känner sig välkommen och där köket inte håller på att murkna.
En dag, en dag!

Snart, om bara ett par dagar till och med, så är det juni. Då är det officiellt sommar. Hjälp. Jag ser självklart fram emot det något så otroligt mycket; varma sommarkvällar, långa picknickar, lyckliga människor, fräknar och allt det där, men samtidigt så bävar jag något så otroligt.
I sommar kommer jag nämligen att vara utan jobb. Det är inte helt säkert, men chansen att jag lyckas hitta ett sommarjobb nu, vid den här tiden på året, är så minimalt liten att jag väljer att inte räkna med den och alltså ser mig själv som "arbetssökande" som det så fint heter.
Det innebär enligt vad jag har hört från min mamma en hel himla massa cv-skrivande och springande till arbetsförmedlingen, men det innebär också en hel himla massa fritid. En hel himla massa fritid som jag måste fylla helt på egen hand då i princip alla mina nära och kära är mer lyckade än mig och alltså har lyckats hitta jobb som kommer att hålla dem sysselsatta.

För att ha något att se fram emot så har jag alltså skrivit ihop en liten lista på saker som jag ska ägna min sommar åt så att det inte känns som om den är helt öppen; 

1. Få bruna ben. En ynnest som jag inte kan minnas att jag någonsin har upplevt.

2. Lära mig att leva ett drägligt liv utan att konsumera onödigt mycket. Helst inget alls.

3. Läsa böcker.

4. Komma fram till vart jag ska ta vägen i höst.

5. Lära mig fota med min analoga systemkamera så att jag kan framkalla den över fyra år gamla filmen som sitter i och se vad de bilderna föreställer.

6. Lära mig hur man lagar god och nyttig mat på en strikt budget.

7. Måla klart lägenheten. Det är ju bara fyra månader sedan vi började nu och det börjar bli lite tröttsamt att folk påpekar det.

8. Övertala Christian till att låta mig skaffa två små kattungar som sällskap.

9. Skriva en bok.

10. Vara lycklig. Det här är den allra viktigaste punkten. Jag hade den högst upp på min lista över mål inför det nya året i vintras, men halvvägs igenom året ifråga så kan jag tyvärr inte säga att jag har lyckats. Det krävs väldigt mycket för att jag ska känna mig genuint lycklig och den här våren känns det mest som om jag har gjort allt för att motarbeta mig själv på den punkten.
Men det tar vi någon annan dag!


Världens finaste pojkvän och jag i Paris. Åh, Paris! Det är svårt att inte vara lycklig där, men att flytta dit och glida runt hela sommaren går tyvärr emot punkt två på sommarlistan. Även om det skulle varit väldigt, väldigt fint.