Mina sommarplaner.
Snart, om bara ett par dagar till och med, så är det juni. Då är det officiellt sommar. Hjälp. Jag ser självklart fram emot det något så otroligt mycket; varma sommarkvällar, långa picknickar, lyckliga människor, fräknar och allt det där, men samtidigt så bävar jag något så otroligt.
I sommar kommer jag nämligen att vara utan jobb. Det är inte helt säkert, men chansen att jag lyckas hitta ett sommarjobb nu, vid den här tiden på året, är så minimalt liten att jag väljer att inte räkna med den och alltså ser mig själv som "arbetssökande" som det så fint heter.
Det innebär enligt vad jag har hört från min mamma en hel himla massa cv-skrivande och springande till arbetsförmedlingen, men det innebär också en hel himla massa fritid. En hel himla massa fritid som jag måste fylla helt på egen hand då i princip alla mina nära och kära är mer lyckade än mig och alltså har lyckats hitta jobb som kommer att hålla dem sysselsatta.
För att ha något att se fram emot så har jag alltså skrivit ihop en liten lista på saker som jag ska ägna min sommar åt så att det inte känns som om den är helt öppen;
1. Få bruna ben. En ynnest som jag inte kan minnas att jag någonsin har upplevt.
2. Lära mig att leva ett drägligt liv utan att konsumera onödigt mycket. Helst inget alls.
3. Läsa böcker.
4. Komma fram till vart jag ska ta vägen i höst.
5. Lära mig fota med min analoga systemkamera så att jag kan framkalla den över fyra år gamla filmen som sitter i och se vad de bilderna föreställer.
6. Lära mig hur man lagar god och nyttig mat på en strikt budget.
7. Måla klart lägenheten. Det är ju bara fyra månader sedan vi började nu och det börjar bli lite tröttsamt att folk påpekar det.
8. Övertala Christian till att låta mig skaffa två små kattungar som sällskap.
9. Skriva en bok.
10. Vara lycklig. Det här är den allra viktigaste punkten. Jag hade den högst upp på min lista över mål inför det nya året i vintras, men halvvägs igenom året ifråga så kan jag tyvärr inte säga att jag har lyckats. Det krävs väldigt mycket för att jag ska känna mig genuint lycklig och den här våren känns det mest som om jag har gjort allt för att motarbeta mig själv på den punkten.
Men det tar vi någon annan dag!
Världens finaste pojkvän och jag i Paris. Åh, Paris! Det är svårt att inte vara lycklig där, men att flytta dit och glida runt hela sommaren går tyvärr emot punkt två på sommarlistan. Även om det skulle varit väldigt, väldigt fint.
I sommar kommer jag nämligen att vara utan jobb. Det är inte helt säkert, men chansen att jag lyckas hitta ett sommarjobb nu, vid den här tiden på året, är så minimalt liten att jag väljer att inte räkna med den och alltså ser mig själv som "arbetssökande" som det så fint heter.
Det innebär enligt vad jag har hört från min mamma en hel himla massa cv-skrivande och springande till arbetsförmedlingen, men det innebär också en hel himla massa fritid. En hel himla massa fritid som jag måste fylla helt på egen hand då i princip alla mina nära och kära är mer lyckade än mig och alltså har lyckats hitta jobb som kommer att hålla dem sysselsatta.
För att ha något att se fram emot så har jag alltså skrivit ihop en liten lista på saker som jag ska ägna min sommar åt så att det inte känns som om den är helt öppen;
1. Få bruna ben. En ynnest som jag inte kan minnas att jag någonsin har upplevt.
2. Lära mig att leva ett drägligt liv utan att konsumera onödigt mycket. Helst inget alls.
3. Läsa böcker.
4. Komma fram till vart jag ska ta vägen i höst.
5. Lära mig fota med min analoga systemkamera så att jag kan framkalla den över fyra år gamla filmen som sitter i och se vad de bilderna föreställer.
6. Lära mig hur man lagar god och nyttig mat på en strikt budget.
7. Måla klart lägenheten. Det är ju bara fyra månader sedan vi började nu och det börjar bli lite tröttsamt att folk påpekar det.
8. Övertala Christian till att låta mig skaffa två små kattungar som sällskap.
9. Skriva en bok.
10. Vara lycklig. Det här är den allra viktigaste punkten. Jag hade den högst upp på min lista över mål inför det nya året i vintras, men halvvägs igenom året ifråga så kan jag tyvärr inte säga att jag har lyckats. Det krävs väldigt mycket för att jag ska känna mig genuint lycklig och den här våren känns det mest som om jag har gjort allt för att motarbeta mig själv på den punkten.
Men det tar vi någon annan dag!
Världens finaste pojkvän och jag i Paris. Åh, Paris! Det är svårt att inte vara lycklig där, men att flytta dit och glida runt hela sommaren går tyvärr emot punkt två på sommarlistan. Även om det skulle varit väldigt, väldigt fint.
Kommentarer
Trackback
