Idag är den stora dagen.
Jag har känt en väldigt stark saknad i kroppen av att ha en katt hemma ända sedan jag flyttade ifrån Harry i september förra året. Det har varit en rent fysisk känsla som har grott i bröstet på mig under flera månader. Jag har stannat och stirrat på katter på gatan och känt mig helt trollbunden, jag har suttit i flera timmar och letat efter gulliga kattbilder på internet bara för att få lov att "aawa" lite och helt ärligt så följer jag ohälsosamt många kattägare på instagram. Jag har på riktigt hållt på att bli totalt galen på grund av den enkla anledningen att jag har saknat en katt.
Men nu, nu alltså.
Den stora dagen då världens sötaste små kattpluttar flyttar hem till oss för att bo med oss i resten av sina kattliv är äntligen här!(!!!!) Som jag har väntat alltså, det är verkligen helt sjukt. Jag har väntat och längtat och saknat och idag, idag ska jag äntligen få bli lite helare som människa. Även om de är två stycken så kommer de aldrig kunna ta Harrys plats, men ändå, jag är så otroligt lycklig över att jag äntligen ska få lov att titulera mig "kattägare" igen och att det alltid kommer finnas någon här hemma som väntar på mig, som blir glada när jag kommer hem, som kommer och kelar när jag är ledsen och som gör livet lite, lite finare.
Såhär såg dom ut för två veckor sedan när vi hälsade på di små liven;
Så fruktansvärt fina katter.
Jag känner mig verkligen helt otroligt lyckligt lottad och det bästa av allt är nästan att jag får lov att skaffa de här små bebisarna tillsammans med världens finaste kille, som är nästan lika exalterad som mig.
Kärlek alltså.
Men nu, nu alltså.
Den stora dagen då världens sötaste små kattpluttar flyttar hem till oss för att bo med oss i resten av sina kattliv är äntligen här!(!!!!) Som jag har väntat alltså, det är verkligen helt sjukt. Jag har väntat och längtat och saknat och idag, idag ska jag äntligen få bli lite helare som människa. Även om de är två stycken så kommer de aldrig kunna ta Harrys plats, men ändå, jag är så otroligt lycklig över att jag äntligen ska få lov att titulera mig "kattägare" igen och att det alltid kommer finnas någon här hemma som väntar på mig, som blir glada när jag kommer hem, som kommer och kelar när jag är ledsen och som gör livet lite, lite finare.
Såhär såg dom ut för två veckor sedan när vi hälsade på di små liven;
Så fruktansvärt fina katter.
Jag känner mig verkligen helt otroligt lyckligt lottad och det bästa av allt är nästan att jag får lov att skaffa de här små bebisarna tillsammans med världens finaste kille, som är nästan lika exalterad som mig.
Kärlek alltså.
Kommentarer
Postat av: Sophie
GUD VA SÖÖÖT :)
Trackback
