Alltså..
.. det här med den där existentiella ångesten som alltid dyker upp när allt i livet flyter på precis som det ska och man för en gångs skull borde få lov att vara väldigt nöjd med tillvaron och känna sig lugn inför framtiden - waddap med det? Helt ärligt?
Känns så himla ovärt.
Känns så himla ovärt.
Kommentarer
Trackback