"I've been on that bus. They're just as good as gold."
I går såg jag dokumentären Bully på svt-play och grät ett flertal gånger på grund av;
1. Att barn är så jävla vidriga små varelser.
2. Att vuxna är ännu vidrigare.
Om ni har en och en halvtimme över någon gång under de närmsta 12 dagarna så borde ni också se den. Trailern är lite väl mycket Amerika, men själva dokumentären är faktiskt väldigt, väldigt bra och framförallt känsloväckande och upprörande.
Här kan ni se själva dokumentären och här nedan följer trailern om ni inte är helt sålda än:
Kony 2012.
KONY 2012 from INVISIBLE CHILDREN on Vimeo.
Den här filmen är ungefär en halvtimme lång och det kan låta som lite i längsta laget för ett webklipp, men det är värt det.
Jag tycker att det var väldigt, väldigt sorgesamt, men på samma gång fint att se, om man får lov att säga så. Jag syftar då på engagemanget och att det faktiskt finns folk som kan sätta igång något sånt här. Det är det fina och jag önskar nästan dagligen att jag vore en sån person.
Resten är bara väldigt, väldigt sorgesamt.
Klicka på play och titta på hela filmen. Sen kan ni göra vad ni känner för.
Jag grät i alla fall.
Det är gulligast från en minut och tjugo sekunder in i klippet ungefär, men det går lika bra att titta på hela.
