En sak som jag funderar över.
Alltså, ibland blir jag så himla förvånad när jag läser vem som har skrivit förordet till böcker (hoppar dock oftast över dem eftersom de nästan alltid avslöjar alldeles för mycket om bokens innehåll och därmed förstör läsupplevelsen). Jag tänkte förr att det var om inte författaren själv så i alla fall översättaren eller någon annan som på ett eller annat vis hade arbetat med boken som skrev förordet, men tydligen så kan det vara vem som helst så länge denne någon är på ett eller annat vis litterärt begåvad.
Eller?
Har jag fel här? Har jag missuppfattat? Är detta något som man som blivande litteraturvetare eller förlagsredaktör ska ha koll på och veta? Va? Jag känner mig helt vilsen här.
Till min pocketupplaga av Dostojevskijs Brott och straff har Monika Fagerholm skrivit förordet. Tillåt mig att upprepa mitt "Va?" för jag fattar inte alls! I min värld är de inte det minsta kompatibla - en tung rysk tegelsten som är en av världens mest lästa böcker och drömlika böcker med ord som ljuvlig, förtjusande och liknande har inte nämnvärt mycket gemensamt i min värld - men det kan som sagt vara jag som inte fattar. Vad har hennes personliga erfarenheter med själva läsningen av boken att göra för en ny och ovetande läsare? Jag fattar inte och jag hatar när det händer, verkligen hatar.
Är detta något som alla förstår och bara jag har missat? VA?
(När vi ändå är inne på det här så vill jag bara påpeka att jag inte fattar varför man ska ha förord till böcker alls. Biografisk information formar alltid läsningen och hämmar läsarens tolkning och - tror jag - ännu mer så om det i förordet står av en författare man beundrar att "så här kände jag då och då" för då kan man kanske få för sig att det är så man ska känna. Uh. Dock hade jag gärna velat jobba som det, blinkblink.)
Eller?
Har jag fel här? Har jag missuppfattat? Är detta något som man som blivande litteraturvetare eller förlagsredaktör ska ha koll på och veta? Va? Jag känner mig helt vilsen här.
Till min pocketupplaga av Dostojevskijs Brott och straff har Monika Fagerholm skrivit förordet. Tillåt mig att upprepa mitt "Va?" för jag fattar inte alls! I min värld är de inte det minsta kompatibla - en tung rysk tegelsten som är en av världens mest lästa böcker och drömlika böcker med ord som ljuvlig, förtjusande och liknande har inte nämnvärt mycket gemensamt i min värld - men det kan som sagt vara jag som inte fattar. Vad har hennes personliga erfarenheter med själva läsningen av boken att göra för en ny och ovetande läsare? Jag fattar inte och jag hatar när det händer, verkligen hatar.
Är detta något som alla förstår och bara jag har missat? VA?
(När vi ändå är inne på det här så vill jag bara påpeka att jag inte fattar varför man ska ha förord till böcker alls. Biografisk information formar alltid läsningen och hämmar läsarens tolkning och - tror jag - ännu mer så om det i förordet står av en författare man beundrar att "så här kände jag då och då" för då kan man kanske få för sig att det är så man ska känna. Uh. Dock hade jag gärna velat jobba som det, blinkblink.)
Kommentarer
Trackback
